Academia-Art

Academia-Art is a subproject of Research-Art. Depicted on this picture are two art and crafts works:”Ideals” and “The Chair of the Absent Knower”

I not only use creative expressions that help me in my writing or to communicate the message of my texts. I have also experimented with a small project that I call “Academia-Art” (2019-2020) which is visible below. It raises questions about the reuse of knowledge and has also helped me to express difficult experiences in academia. Below, I describe this in Swedish, the language of my academic contexts.

* * *

I början av 2019 fick jag skrivkramp. Jag upplevde att det var svårt att göra det jag alltid gör: att läsa och skriva. Vem var jag utan detta? Det var så jag började återupptäcka tidigare intressen. Genom att skapa med händerna kunde jag uttrycka mig på andra sätt och det ledde också till nya perspektiv på och frågor kring forskning, den akademiska världen och det skrivna ordet generellt.

Projektet berör det s.k. kunskapssamhället, kunskapsspridning och frågor som: Varför skriva och forska? För vem printas alla dessa ord? Vad göra med pappershögarna? Hur (över)leva på det? Hur sprida kunskap? Vem äger kunskap? Jag leker med idén om att omvandla teori till praktik, ställer provocerande frågor som: Är detta tillräcklig konkretisering av teori, konkret nog? Är det tillräckligt praktiskt för dig?

crafting theory into practice research art and craft by Zlatana Knezevic
“Crafting Theory into Practice”
Är det konkret nog? Kan kunskap bäras? Ägas? Vad menar vi när vi påstår att vi vill sprida kunskap och ändå vara kunskapsbärare? 

Huvudsakligen använder jag papper och textutkast från min doktorsavhandling som material. Jag leker med uttrycken “att bära kunskap” eller “sitta inne med (på andras) kunskap”. Hur långt är vi villiga att gå när vi hävdar att vi vill sprida kunskap?

“Crafting Theory into Practice- Research Recycled”
Forskning som återbruk?
Kunskapsproduktion utgörs av en lång kedja av citeringar, bitar som pusslas ihop till en helhet. Vi bygger på andras kunskap, lägger till nya länkar eller byter ut dem när vi skriver i respons till andras skrifter.

Vi inspireras och använder andras texter på oväntade sätt. Kunskapsproduktion är därför på många sätt en process som är svår att förutse. Så även dess spridning och användning.

A close-up of “The Chair of the Absent Knower”

Det anses oetiskt att inte referera till föregångare. Men gäller det även sådant som hur en text är strukturerad, hur analysen läggs upp och presenteras i en text eller specifika teorikombinationer…? Det anses oetiskt att ta andras idéer och insatser som sina egna. Ändå händer det. Det hände mig när jag blev exkluderad ur ett projekt som jag var med om att skapa. När jag sedan blev formellt inkluderad fortsatte en mer subtil exkludering. Det påverkade avhandlingsskrivandet negativt. Jag kan inte skriva om diskriminering och samtidigt uppleva det själv. Till slut drog jag mig själv ur.

copyright 2020 Zlatana Knezevic your silence will...
“Your silence will not protect you (?)”

Hur uttrycka det som ingen vill se och höra? Hur visa den absurda situationen när en inte får besitta och bygga vidare på “sin egen” kunskap? Ändå är det viktigt att just göra detta. Och med mina egna händer. För mina ord kan lätt förvrängas, tas ur sitt sammanhang.

“The Chair of the Absent Knower”

Det handlar inte bara om rätt och fel. Det handlar lika mycket om att en vilja att skapa förändring till det bättre och att den också omfattar akademin. Akademin får inte vara ett undantag för detta. Akademiker måste själva sträva efter att vara den förändring de vill se i samhället men också vara i miljöer där denna görs möjlig.

“leva-lära”
Blackboard Art
(or: practice what you preach – preach what you practice)

Jag drar lärdomar av dessa livserfarenheter. Jag kommer alltid att uppskatta de människor som gav sitt stöd under denna period. Jag kommer att göra allt jag kan för att i framtiden ge andra det stöd som jag själv aldrig fick.